Skavet

Den 20 november var det många som hurrade runt om i skolbiblioteksSverige. Riksdagen beslutade om betänkandet Stärka skolbibliotek.

Vad var det som beslutades då? Följande text i fetstil är det som står i beslutet på riksdagens webbsida.

Alla elever ska ha tillgång till ett bemannat skolbibliotek (UbU3)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i skollagen och bibliotekslagen.
Ändringarna innebär att syftet med skolbibliotek ska tydliggöras samt att alla elever från förskoleklass till gymnasieskolan, som huvudregel, ska ha tillgång till ett skolbibliotek på den egna skolan. Skolbiblioteket ska också vara bemannat.
Om det finns särskilda skäl, kan skolbiblioteket få finnas på en annan skola eller på ett folkbibliotek.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025.

Det finns några stora utmaningar som kommer påverka hur lagändringarna påverkar skolbiblioteksvärlden.

Det största problemet, som jag ser det är att det inte finns bibliotekarier utbildade i den utsträckning som behövs.
”I dag går det i snitt en heltidstjänst på 625 elever, enligt Kungliga bibliotekets senaste statistik. Ska de nya skolbiblioteken bemannas med denna frekvens skulle det behövas ytterligare 1317 heltidstjänster på landets skolor.” enligt Magasin K.

Rimligt antal elever
Om en skolbibliotekarie ska ansvara för 625 elever kommer den heller aldrig kunna användas på rätt sätt för att verkligen göra skillnad som skolbibliotekarie. Det måste till en diskussion kring hur många elever det är rimligt att ha i förhållande till en heltidstjänst för att kunna gör den faktiska skillnad som en skolbibliotekarie kan gör med ett rimligt antal elever.
Precis som lärarna pratar om rimlig undervisningstid, måste skolbibliotekarier och rektorer tänka på rimligt antal elever på en heltidstjänst. Annars kan de faktiskt bemannas med precis vem som helst, den kommer ändå inte ha tid att genomföra kvalitativ skolbiblioteksverksamhet.

Lärarbrist
Om det inte finns tillräckligt många skolbibliotekarier så är ju risken/farhågan att lärare kommer att få steppa in och fylla upp med sin tid i skolbiblioteket. Elevkullarna blir dessutom färre och färre. Det föds helt enkelt för få barn. Trots att elevkullarna blir färre säger Skolverket att ”2035 förväntas 12000 lärare saknas” (Skolverket). Det innebär att det inte heller kommer finnas lärare som kommer kunna bemanna skolbiblioteketen, i brist på skolbibliotekarier.

Robotskolbibliotekarie?
Så? Vem kommer att bemanna? Om det nu är så viktigt med bemanning. Och rätt sorts kompetens? Mitt förslag är någon slags AI-genererad robotskolbibliotekarie som inte bara kan se till att elevernas läsförmåga och läsförståelse utvecklas och spränger PIRLS-poängen utan också maxar elevernas källkritiska kompetens och rustar eleverna för att se bortom vilken propaganda som helst. Tyvärr funkar sällan enkla lösningar på komplexa problem.

Man får det man betalar för. Och just nu, ser det ut som att skolbiblioteken får det som verksamheterna kan lösa. Och jag tror inte, att det kommer bli en fackutbildad bibliotekarie på en väldigt lång tid. Så grattis – alla skolor med en fackutbildad bibliotekarie! Ni är, och kommer alltid vara före skolor utan.